4 vanliga myter om coronavaccin

4 vanliga myter om coronavaccin

4 vanliga myter om coronavaccin

1. Coronavaccin ger narkolepsi

Minnet från svininfluensavaccineringen då barn och unga fick narkolepsi lever kvar i många av de som överväger coronavaccin. Många av de som säger nej är rädda för biverkningar. Men enligt forskare är det helt uteslutet att coronovaccinet skulle orsaka den biverkningen. Matti Sällberg, professor i biomedicin vid Karolinska institutet säger att sjukdomen svininfluensa kan framkalla narkolepsi enligt flera studier. Och svininfluensavaccinet innehåller samma virusprotein. Men kopplingen gäller narkolepsi och influensa, samt svininfluensa. Inte andra virus så som coronaviruset. Inget samband mellan narkolepsi och covid-19 finns idag.

Vaccinet är väl testat

Sveriges vaccinsamordnare, Richard Bergström, säger att han inte ser någon stor risk att skandalen efter Pandemrix kommer att upprepas. “Det finns inga vacciner som är helt fria från biverkningar men när man testar på så många som i detta fall finns det knappt någon risk alls att man skulle missa den här typen av allvarliga biverkningar” säger han. Även att risken för allvarliga biverkningar är liten har Richard Bergström förståelse för att vissa känner sig tveksamma.– Jag har full respekt för det. Här tycker jag att man får göra en riskbedömning, precis som när man sätter sig i en bil eller ett flygplan. Väga nyttan för samhället mot riskerna som finns med vaccinet.

Läs även: Även med ett coronavaccin är 3 saker viktiga


2. Coronavaccin kommer inte vara effektivt

För många av de vacciner som godkänns idag och för vacciner som godkänts de senaste 10–20 åren har myndigheterna också ställt krav på uppföljningsstudier av effekt och säkerhet efter godkännandet. I uppföljningsstudierna studerar man hur effekterna ser ut när vaccinet används på det sätt det är godkänt för, till exempel i barnvaccinationsprogram. Genom att studera användningen av ett vaccin efter godkännandet kan man bekräfta att de resultat man fått i kliniska studier också gäller i en verklig situation i samhället. För att studera befolkningseffekter kan man också göra stora så kallade epidemiologiska studier i register där data för befolkningen samlas in. Det ger möjligheter till långtidsuppföljning både av risker och nytta av vacciner.

Läs även: 46% av svenskarna vill coronavaccineras


3. Coronavaccin är inte testat ordentligt

Närmare 44 000 personer har deltagit i testerna för Pfizer/Biontechs coronavaccin, och än så länge har man inte rapporterat några allvarliga biverkningar. Sarah Gilbert forskningsledare vid universitetet i Oxford som tagit fram Modernas vaccin säger att hon känner till att det finns en oro att vaccinet har tagits fram för snabbt, men menar att det beror på ett missförstånd. För att ta fram ett vaccin mot covid-19 har de utgått från ett tidigare framtaget vaccin.”Vi har inte hoppat över några säkerhetstester. Vi använder oss av plattformsteknik och samma förfarande som tidigare. Det enda av coronaviruset som finns i vårt vaccin är genen för ytproteinet. Vi känner till vaccinets biverkningar och vilken dos som ska ges, tillägger hon.

Nyttan och riskerna bedöms

För varje vaccin som godkänns av läkemedelsmyndigheterna görs en bedömning av nyttan och riskerna, baserad på de data man får fram i de omfattande kliniska prövningar som gjorts innan godkännandet. Vacciner godkänns oftast centralt inom EU, vilket innebär att varje godkänt vaccin granskats av experter från alla medlemsländer. En godkännandeprocedur startar med att en tillverkare skickar in en ansökan om att få sälja sitt vaccin. Ansökan ska beskriva de kliniska studier som genomförts, men också de laborativa tester och djurförsök som gjorts innan studier på människor. Dessutom ska tillverkningsprocess och kvalitetskontroll beskrivas i detalj. Godkännandet av ett nytt vaccin baseras alltså på de data som tillverkaren skickar in. Tillverkaren är skyldig att skicka in samtliga kliniska data som finns för produkten. Det finns tydliga krav på hur studier ska genomföras, både etiska krav och vetenskapliga kvalitetskrav.

Läs även:Vanligt läkemedel testas för COVID-19


4. Vacciner ger upphov till många skadliga biverkningar

 

Tidigare okända biverkningar kan dyka upp, men det är ytterst ovanligt. Vacciner tillhör dock tveklöst den grupp läkemedel som är allra bäst studerad. Allvarliga biverkningar är oerhört ovanliga. När man väger risker mot nytta framstår vaccination som ett synnerligen bra alternativ. I utredningen inför godkännandet av ett vaccin ingår att man också bedömer hur stor risken är att drabbas av den sjukdom som vaccinet ska skydda emot, och hur allvarlig sjukdomen kan vara. Det går inte generellt att säga exakt vilken biverkning som tolereras för alla vacciner i alla situationer. Inför godkännandet bedöms riskerna med ett vaccin utifrån de biverkningar som rapporterats i de kliniska studierna. Läkemedelsmyndigheterna följer sedan upp säkerheten efter godkännandet för att undersöka om mycket ovanliga biverkningar inträffar som inte är kända vid godkännandet. Man gör sedan en bedömning av orsakssamband mellan biverkningen och vaccinationen.

Läs även:Farliga coronavaccin biverkningar samlas i register

Källor:www.svt.se www.omni.se www.svt.se(2) www.lakemedelsverket.se  www.aftonbladet.se